IKT i ung kommunikation

Av: Pia Palm, ikt-samordnare, inst. för pedagogik vid Växjö universitet

Orden kommer från min 11-årige son som spelar CS (Counter-Strike). Min son sitter med headset och pratar med sina kompisar via Skype där han säger "Kom och hjälp mig i buren". Han har trillat ner i en bur på en speciell del i banan och för att komma ut behöver man en kompis som hjälper en ut. Vädjan ger snart resultat, en av kompisarna trycker på knappen som finns inne i buren vilket man inte kan göra själv utan måste ha hjälp, snart är man "på banan igen." Datorn som min son sitter vid befinner sig i hallen på övervåningen, där datorn är placerad blir allt som sägs hörbart även ner till nedervåningen och köket. Jag tyckte det lät så kul när han plötsligt ropade ut "Kom och hjälp mig i buren". Jag som försöker få logistiken att gå ihop i vår vardag stannar upp och småler, vad är det för bur du har fastnat i och vem kan hjälpa en snabbt att komma ut?

Carin Falkner har i sin avhandling intervjuat ett 20-tal datorspelare i 18-årsåldern samt närvarit vid olika LAN. Hon resonerar kring bildandets mening i lek och den sociala meningen; vänskap, gemenskap och att skapa sammanhang.

Hon har vid en intervju på Computer Sweden sagt följande, "Datorspelande är en lek och en lek som man är mitt inne i avbryter man inte".  Med hennes ord skulle jag som förälder känna mig trygg när mitt barn spelar ett action spel tillsammans med sina kompisar, jag har just fått erfara hur min son blivit hjälpt av en av hans kompisar att bli fri från buren.

Falkner har i sin avhandling "Datorspelande som bildning och kultur" två avgörande slutord:

1. Försöka förstå erfarenheter från datorspelandet som elever har med sig och börja undervisningen där.
2. Lärarna och skolan bör använda sig av de erfarenheter unga människor skaffar sig på fritiden och datorspel är en av de erfarenheterna.

Vad är CS?

CS (Counter-Strike) är världens mest berömda Internet spel och är ett actionspel där man oftast spelar i lag. Spelet består av olika färdiga banor men man kan även designa egna banor. När man startar CS letar man efter en server oftast en svensk, när man har hittat en server man vill spela på väljer man ett lag därefter väljer man en "gubbe".

Min slutpunkt är att leken är viktig och så även på nätet, min son leker, lär sig, skapar ett språk, ingår i en social gemenskap som skapar sin egen mening, detta är en form av kunskap och erfarenhet som han bär med sig in i skolan. Men frågan är om skolan ser det som kunskap? Och om den gör det, hur skapas en praktik där denna form av kunskap ingår.

Att vara litterat brukar oftast beskrivas med att man är duktig på att läsa och skriva. När man funderar lite till är nog de flest överens om att vara litterat är mer än bara läs- och skrivkunnighet. Förmodligen hade vi en annan syn på detta begrepp för 20-30 år sedan (det var en förmåga och något man framförallt lärde sig i skolan).

Trots allt är det nog fortfarande mycket skolfolk (folk i allmänhet också kanske) som tänker sig att begreppet innebär att man har en god skriftspråklig förmåga. Jag hör ganska ofta att lärare uttrycker sina farhågor med hur unga människor använder det skrivna språket när man t.ex. "messar" eller bloggar mm. Det är också allmänt känt att barn och ungdomar läser mindre idag.

Kanske är det så att generationen över 40 år är de som bestämmer hur det är att vara litterat!

• Hur vet vi t.ex. att barn och ungdomar läser mindre idag (skönlitterära böcker ja men!!)?

• Hur vet vi att det sätt som ungdomar använder skrivandet på idag inte är bra (i alla fall inte ur ett syntaktiskt perspektiv brukar många mena)? Att göra förenklingar och förkortningar när man skriver skall det räknas som slarvigt?
  
  
• Är det så att vi äldre (jag tillhör i alla fall de äldre dvs. med råge passerat 40 år) inte tycker att det är lika "fint" att läsa och ta till sig information via dator och webb?
  
  

Inte minst inom universitetsvärlden är vi "mossiga" när det gäller skrivandet. T.ex. bör (måste) uppsatser bestå av ett visst antal skrivna sidor (helst många sidor). Hur formalia skall se ut är oftast tydligt reglerat.
Med tanke på detta hur skall vi möta den "nya" generationens sätt att skriva och kommunicera?

Skall vi tvinga in dem i ledet?

Att vara litterat är ett begrepp som har ändrat sig över tid och är kanske just nu inne i en fas av stor förändring. T.ex. bör skrivregler anpassas och utvecklas dvs. följa med i tiden. Att se på kommunikation horisontellt, inte hierarkiskt (där det skrivna ordet är det viktigaste), är förmodligen mer tidsenligt.

Idor