"Något som vi INTE är men som DOM är"
Igår hade vi en diskussion med verksamma lärare och studenter. Någon ställde sig frågan angående digitala medior och Ung Kommunikation: Är det något vi vuxna inte deltar i eller är, något speciellt för "DOM" (ungdomar)?
Huvudpoängen i detta resonemang är vad som skiljer ung kommunikation mot annan kommunikation. Samtal (kommunikation) mellan människor kan ske på många olika sätt, skriftligt, muntligt, via bilder osv. Kanske är Ung Kommunikation samma kommunikation som all annan kommunikation men man (barn ungdomar) använder andra metoder. Ett annat sätt att tänka kan vara att skilja på samtal och kommunikation dvs. att samtal sker muntligt t.ex. via direkt kontakt eller på mobil medan kommunikation är ett paraplybegrepp som innehåller många olika former att förmedla sig till andra människor.
Hur det än är med begreppet "Ung Kommunikation" är frågan relevant dvs. vad skiljer Ung Kommunikation mot "vanlig, gammal" kommunikation? Finns det en arena som vi "vuxna" helt har missat"? Har Ung Kommunikation en annan nyans, än kommunikation i övrigt, som kanske rent av ger konsekvenser för psykisk utveckling i ett utvecklingsperspektiv dvs. från barnvärlden till vuxenvärlden?
Kanske är det en rädsla från oss vuxna att det gamla och vana kommunicerandet skall bytas ut mot nya sätt att kommunicera där vi inte känner igen oss?
Måste vi (vuxna) vara med på alla "nya" kommunikationarenor? Vill barn och unga att vi finns med på alla arenor?
I så fall, hur kommer barn och unga uppleva att vi är med "överallt"?
Jag har inga svar men det finns säkert många synpunkter kring detta ämne!!??
Idor
