Välkommen till vårt moderna fängelse!
[Skriven av Peter Häggstrand, institutionen för pedagogik]
Vi har byggt vårt fängelse från grunden
Vi har precis börjat vänja oss vid tanken på att hantera utbildningar och studenters inlämningsuppgifter via någon lärplattform. Arbetet med att få personalen att anamma, förstå och börja använda sig av de pedagogiska verktyg som erbjuds i ett slutet LMS (Learning Management System) har pågått under rätt lång tid nu och har inte precis varit rosenrött. Mycket frustration, ointresse, okunskap och ärligt talat ren fientlighet är vad som mött profeterna.
Rivningsdags!
Nu är det så dags för nästa steg i utvecklingen som kommer att ge ÄNNU mer gråa hårstrån...att gå IFRÅN de slutna lärsystemen.
Själva grundidén med ett slutet lärsystem är i grund och botten att efterlikna ett klassrum. Det märks inte minst på metaforerna som används, t ex ord som "klassrum", "Anslagstavla", "lärobjekt" m.m. Den stora fördelen för läraren ligger i ett arbetsmiljömässigt perspektiv. Att allt är snyggt och prydligt samlat på ett ställe med en inloggning. Fast det är inte riktigt sant ändå eftersom mycket av material och kontaktvägar ligger spridda i andra forum och medier ändå.
Dagens pedagogik söker sig gärna utanför det slutna klassrummet, vill vidga tanken, vyerna och tar på olika sätt in hela världen även om det fortfarande till slut måste paketeras i ett fysiskt klassrum. Men via webben verkar det som att vi vill gå TILLBAKA till ett mer slutet synsätt trots att hela världen ligger för våra fötter. Allt ska paketeras snyggt och prydligt inom lärplattformen.
Att möta studenterna där de är
Men, den stora nackdelen med det slutna lärsystemet, lärplattformen är att det INTE är att möta dagens unga där DE befinner sig. Begränsningarna som ligger naturligt i ett enda centralt system gör att vi begränsar lärandet och sätter hårda tyglar på hur vi ska bedöma arbeten och prestationer. Vi låter oss styras av vad som går att göra inom systemet, vilka dokumentformat det tillåter, vilka medier som kan användas, HUR de kan användas och så vidare.
Detta är en av anledningarna till att dagens unga rör sig mellan en mängd olika miljöer. För att de ska kunna uttrycka sig på det sätt som passar just DEM vid ett givet tillfälle. En individualisering som sker tack vare mångfaldheten i dagens teknik.
Lärplattformen är för begränsande och frågan är om inte den spelat ut sin roll inom kort. Det är bättre att använda de forum, kommunikationsmedel och plattformar som fungerar bäst för sitt enskilda ändamål och använda en gemensam plattform som någon sorts startpunkt, inte mer.
I USA är tydligen trenden mer och mer att man lägger ut t ex studiematerial på ställen där studenterna är istället för att tvinga in dem där lärarna är. Fenomen som podcasting har på mycket kort tid fått universiteteten att tänka om. iTunes U som är ett samlingsställe för utbildningsinformation på iTunes Music Store är ett bra exempel på detta.
Om vi ska kunna möta dagens unga så måste vi också röra oss i de fria miljöer som är deras verklighet. Ge dem en chans att vara den människa de kan vara. Den stora utmaningen ligger i att som lärare orka vara guiden i denna ständigt rörliga värld och att våga utnyttja de olika kanaler och möjligheter som finns på ett aktivt sätt.
Resten av världen satsar stort på att hitta nya pedagogiska vägar på nätet...ska vi bara prata om det även fortsättningsvis?
Länkar
Peter Karlberg beskriver i stora drag ungefär samma tankar
http://peter.karlberg.org/articles/2006/11/19/utbildning-bildning-allt-mer-utanf-ouml-r-klassrummet
Se FAQ om iTunesU på Akron University
http://itunesu.uakron.edu/faq.htm
En längre blogg om erfarenheterna med podcasting från Bryn Mawr College
http://www.academiccommons.org/commons/essay/blankenship-podcasting
Kan iPoden förbättra skolan? Frågeställning på Skolforum, Älvsjömässan
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=400&a=305771
Vi har precis börjat vänja oss vid tanken på att hantera utbildningar och studenters inlämningsuppgifter via någon lärplattform. Arbetet med att få personalen att anamma, förstå och börja använda sig av de pedagogiska verktyg som erbjuds i ett slutet LMS (Learning Management System) har pågått under rätt lång tid nu och har inte precis varit rosenrött. Mycket frustration, ointresse, okunskap och ärligt talat ren fientlighet är vad som mött profeterna.
Rivningsdags!
Nu är det så dags för nästa steg i utvecklingen som kommer att ge ÄNNU mer gråa hårstrån...att gå IFRÅN de slutna lärsystemen.
Själva grundidén med ett slutet lärsystem är i grund och botten att efterlikna ett klassrum. Det märks inte minst på metaforerna som används, t ex ord som "klassrum", "Anslagstavla", "lärobjekt" m.m. Den stora fördelen för läraren ligger i ett arbetsmiljömässigt perspektiv. Att allt är snyggt och prydligt samlat på ett ställe med en inloggning. Fast det är inte riktigt sant ändå eftersom mycket av material och kontaktvägar ligger spridda i andra forum och medier ändå.
Dagens pedagogik söker sig gärna utanför det slutna klassrummet, vill vidga tanken, vyerna och tar på olika sätt in hela världen även om det fortfarande till slut måste paketeras i ett fysiskt klassrum. Men via webben verkar det som att vi vill gå TILLBAKA till ett mer slutet synsätt trots att hela världen ligger för våra fötter. Allt ska paketeras snyggt och prydligt inom lärplattformen.
Att möta studenterna där de är
Men, den stora nackdelen med det slutna lärsystemet, lärplattformen är att det INTE är att möta dagens unga där DE befinner sig. Begränsningarna som ligger naturligt i ett enda centralt system gör att vi begränsar lärandet och sätter hårda tyglar på hur vi ska bedöma arbeten och prestationer. Vi låter oss styras av vad som går att göra inom systemet, vilka dokumentformat det tillåter, vilka medier som kan användas, HUR de kan användas och så vidare.
Detta är en av anledningarna till att dagens unga rör sig mellan en mängd olika miljöer. För att de ska kunna uttrycka sig på det sätt som passar just DEM vid ett givet tillfälle. En individualisering som sker tack vare mångfaldheten i dagens teknik.
Lärplattformen är för begränsande och frågan är om inte den spelat ut sin roll inom kort. Det är bättre att använda de forum, kommunikationsmedel och plattformar som fungerar bäst för sitt enskilda ändamål och använda en gemensam plattform som någon sorts startpunkt, inte mer.
I USA är tydligen trenden mer och mer att man lägger ut t ex studiematerial på ställen där studenterna är istället för att tvinga in dem där lärarna är. Fenomen som podcasting har på mycket kort tid fått universiteteten att tänka om. iTunes U som är ett samlingsställe för utbildningsinformation på iTunes Music Store är ett bra exempel på detta.
Om vi ska kunna möta dagens unga så måste vi också röra oss i de fria miljöer som är deras verklighet. Ge dem en chans att vara den människa de kan vara. Den stora utmaningen ligger i att som lärare orka vara guiden i denna ständigt rörliga värld och att våga utnyttja de olika kanaler och möjligheter som finns på ett aktivt sätt.
Resten av världen satsar stort på att hitta nya pedagogiska vägar på nätet...ska vi bara prata om det även fortsättningsvis?
Länkar
Peter Karlberg beskriver i stora drag ungefär samma tankar
http://peter.karlberg.org/articles/2006/11/19/utbildning-bildning-allt-mer-utanf-ouml-r-klassrummet
Se FAQ om iTunesU på Akron University
http://itunesu.uakron.edu/faq.htm
En längre blogg om erfarenheterna med podcasting från Bryn Mawr College
http://www.academiccommons.org/commons/essay/blankenship-podcasting
Kan iPoden förbättra skolan? Frågeställning på Skolforum, Älvsjömässan
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=400&a=305771
Kommentarer
Trackback
